stavfelandmakeups

1a april 2010, Melbourne

Första April slog jag och två andra svenska tjejer våra blonda huvuden ihop och sände några oskyldiga sms till nära och kära i Sverige. Ämnena var allt från eskort och förlovning till stöld. Pågrund av tidsskillnader var våra sms det första många såg och det ökade ju också chansen för att mottagaren skulle gå på skämtet. Jakten var igång och vi kan kalla denna tjej... hm, Julia?

Till pappa: Hej pappa vad ska jag göra?? Min backpack är stulen! Allt är borta, pengar, dator, pass!! Har ingenting. Fanfanfan.

Detta skickar alltså Julia till sin pappa vid lunchtid Australiensisk tid. Dvs tio timmar före svensk tid. Efter en halvtimma börjar Julias telefon dö ut på batteri och hon inser att hon kanske borde säga till sin pappa att det är ett skämt ifall han försöker få tag på henne. Så Julia ringer till sin pappa, som inte svarar. Nu börjar Julia bli lite orolig att han kanske har gått på skämtet allt för väl. Snart plingar det till i Julias mobil. Från Julia låter det plötsligt ”åh nej åh nej åh nej” och hon håller handen framför munnen som alla vi som känner henne sett henne göra i pressade situationer.

Till Julia: Hej Julia! Vad har hänt? Jag har spärrat alla dina kort och anmält ditt pass stulet till polisen. Oroa dig inte, allt är fixat.

En mängd svordomar kommer ut ur Julias mun och hon ringer till sin pappa som fortfarande inte svarar. Hon smsar honom och skriver att det bara var ett skämt. Försent. Hon har inga pengar, inga bankomatkort,  kan inte göra great ocean road! Eller?

Hemma i Sverige ser Julias pappa smset när han vaknar. Åh nej, panik.  Han tar en dusch för att tänka över hur de enklast kan lösa detta. Då slår det honom, det är ju första april idag. Och ger igen. Tio minuter) efter sitt första sms kommer detta (och tio minuter när man betraktar Julia hantera panik är tio långa minuter i Australien)...

Till Julia: April april din dumma sill.You cant fool a tiger.

Och årets april skämt går till den otippade... Julias pappa.